Examensarbetets syfte har varit att undersöka elevers tankar om hållbar utveckling och konsumtion. Med min undersökning ville jag ha svar på vilken kunskap eleverna har om hållbar utveckling, hur de använder sin kunskap i egen konsumtion samt varifrån de har fått sin kunskap. Resultaten har baserats på en enkätundersökning och intervjuer med elever i år 6, i en ort med goda socioekonomiska förhållanden i södra Sverige. Resultaten har visat att eleverna har en relativt låg kunskap och att lärandesituationerna i skolan är få inom området hållbar konsumtion. Jag har i min undersökning sett tydliga samband mellan elevernas kunskap, attityd och handling..

Konsumtion är något vi ägnar åt oss i vardagen och som inte går att komma ifrån. Nya möjligheter idag, vare sig det handlar om högre inkomst eller större utbud på marknaden, gör att det skapas nya begär och att den nya konsumtionen efter ett tag känns nödvändig. Idag konsumeras därmed fler varor än någonsin tidigare. Men konsumtionen av varor och tjänster påverkar miljön, och det under hela sin livscykel, från utvinning av råvara till då den blir till avfall.Konsumtion av mode är ett exempel på konsumtion där man uttrycker sina begär och sin längtan. Mode som ofta uttrycks genom kläder ger stimulans till konsumtion och mode och trender förändras snabbt, vilket innebär att det är svårt att hålla kolla på hela produktionsledet och hur miljön påverkas.

Syftet med föreliggande studie är att studera hur Föreningen för Rättvisemärkt mobiliserar konsumenter att engagera sig i föreningen. För att uppfylla syftet valdes kritisk diskursanalys som metod, då denna erbjuder ett antal analysverktyg som är av stor nytta vid en textanalys. För att få en djupare förståelse av det empiriska materialet har ett antal teoretiska ingångar valts, bland dessa återfinns teorier som belyser olika infallsvinklar av konsumtionssamhället. Fokus har legat på att visa hur Föreningen för Rättvisemärkt tillskriver konsumenter makt att påverka gränsöverskridande frågor. Studien visar hur marknaden framställs av Föreningen för Rättvisemärkt som en alternativ politisk arena, där konsumtion kan fungerar som ett maktmedel för att genomdriva reformer i Syd.

Vi ville i den här kvalitativa studien studera om individer konsumerar olika utifrån sina yrkesroller. Om individer t ex genom sin konsumtion försöker att kompensera ett arbete utan upplevelser eller tillfredställelser? För att få svar på våra funderingar så har vi intervjuat individer inom chefsyrken och arbetaryrken, för att få perspektiv på om och konsumtionen skiljer sig åt och hur. Vi har även visat på olika teorier som tar upp de teman som vi valt att förhålla oss till under studiens gång. Dessa teman går som en röd tråd genom hela uppsatsen och behandlar konsumtion, roll/performance, klass/status.

Syftet med undersökningen var att påvisa hur ungdomar talat om förhållandet mellan konsumtion, identitet och status. Den teoretiska utgångspunkten har hämtats från bland annat Bauman och Giddens tankar om konsumtion och postmodernitet. Den tidigare forskning som gjorts om konsumtion belyser bland annat vilket förhållande ungdomar har gentemot märken, vilka olika påverkan som finns, vad som betecknas som statuskonsumtion samt vilken betydelse konsumtion har för individers identitetsskapande. Respondenterna bestod av 12 ungdomar mellan 16-18 år. De delades in i en killgrupp, en tjejgrupp samt en blandgrupp för att påvisa några eventuella skillnader mellan grupperna.

I denna uppsats undersöks huruvida förändrade huspriser påverkar hushållens konsumtionsnivå. Speciellt fokus ligger på de transmissionsmekanismer som finns mellan tillgångspriser på bostadsmarknaden och konsumtionsnivån. En rad studier presenteras och sammanfattas för att ge en överblick av det aktuella forskningsläget. Slutsatser är att sambandet mellan konsumtion och stigande huspriser påverkas av en mängd bestämningsfaktorer och att empirisk forskning har visat att det finns ett signifikant positivt samband mellan stigande huspriser och konsumtionsnivån..

Uppsatsen undersöker med hjälp av Bourdies nyckelbegrepp vilken slags kunskap konsumenter förmedlar om de livsmedelsprodukter de införskaffar. Undersökningen synas sedan ur ett miljöperspektiv. .

Uppsatsens syfte är att undersöka vilka värden och ideal som skolan, genom läroböcker i ämnet Hem- och konsumentkunskap, förmedlat om konsumtion och om det går att se förändringar under den undersökta perioden, 1962-2008. Genom en litteraturstudie lyfts diskursiva förändringar fram i nyare konsumtionskulturforskning och textanalysen av läroböckerna söker bland annat efter spår från denna forskning. Resultaten visar bland annat att en konsumtionskritisk syn genomsyrar läroböckerna under hela den undersökta perioden. Endast en rationell konsumtion, som utgår från grundläggande mänskliga behov, anses vara legitim medan övrig konsumtion, som t.ex. konsumtion sammanhängande med identitets-skapande, ses som felaktig.

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur en grupp gymnasielever resonerar kring sambandet mellan konsumtion och hållbar utveckling. Vi undrar även hur eleverna ser på skolans roll i lärande för hållbar utveckling. Arbetet är baserat på två kvalitativa fokusgruppsintervjuer med gymnasieelever från två olika program och skolor. Fyra omvårdnadselever på den ena skolan deltog i en fokusgruppsintervju medan de övriga fyra eleverna, som gick i samhällsprogrammet på en annan skola, deltog i den andra fokusgruppsintervjun. Resultatet visade att de flesta eleverna förstår hur konsumtion kan påverka omvärlden och att de även känner att de kan påverka genom medvetna konsumtionsval. I det här sammanhanget lyfter eleverna fram empatiskt förhållningssätt som nyckeln till att skapa engagemang. Eleverna upplever att de lever i två kunskapsvärldar, en i skolan och en utanför skolan.

Uppsatsen syftar till att utifrån olika teorier som behandlar påverkan av konsumenters köpprocess, försöka öka förståelsen för den påverkan svenska tweens, barn mellan 8 och 14 år, utövar på varandra till konsumtion av statusprodukter. För att ytterligare söka svaret på vår forskningsfråga har vi utfört kvalitativa intervjuer med både flickor och pojkar i åldrarna 8 till 14. Under intervjuerna ville vi utreda hur dessa tweens ser sig själva som konsumenter och vad eller vem det är som påverkar mest när tweens tar till sig och uppfattar konsumtion av statusprodukter. Resultatet av intervjuerna pekar på att tweens, oavsett flickor eller pojkar påverkas och influeras av jämnåriga kamrater och grupptryck till att konsumera statusprodukter..

Konsumtion kan vara allt från ditt köp av tuggummi, ett par nya skor, en gammal päls från 70-talet, en resa till Indien, till en kebabrulle nere på hörnet. Samtidigt innebär detta att du betalar för smaker, utseende, åsikter, upplevelser, känslor och kulturer. Detta är att leva i ett konsumtionssamhälle. Det du konsumerar speglar vem du är och hur du vill att andra ska uppfatta dig ? alltså din identitet.

Forskning visar att alternativ medicin är en allt mer vanlig behandlingsform. Madeleine Leiningers omvårdnadsteori om kulturrelaterad omvårdnad har tillämpats till ämnet alternativ medicin. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskestudenters uppfattning om alternativ medicin. Studien var en deskriptiv tvärsnittsstudie med kvalitativ ansats. Sex studenter från termin fem på Örebro universitet har intervjuats om deras uppfattning om alternativ medicin.

Denna studie vill belysa hur konsumtion och identitet är sammankopplade och påverkar varandra åt båda håll. Identitet påverkar konsumtion och konsumtion påverkar identitet och det kan vara svårt att se vart det ena börjar och det andra slutar. Studien frågar sig hur konsumtionsmönster och känslor kring konsumtion beskrivs samt hur konsumtionsmönster kan förstås i relation till den fysiska identiteten?Enligt de teorier som finns runt konsumtion och identitetsskapande påverkar möjligheterna till konsumtion individens identitet och känslor vid konsumtion påverkar hur ofta individer konsumerar. Empirin i studien som har samlats in från sex kvinnor med olika åldrar genom semistrukturerade intervjuer illustrerar att ålder inte påverkar kvinnornas likheter och olikheter.

Massmedia påverkar människor bl.a. när det gäller matvanor och kan få mycket att verka farligt. På senare tid har det i media debatterats mycket om hur socker kan påverka hälsan i en negativ riktning. Ett alternativ till vanligt socker är syntetiska sötningsmedel. Dessa kan vara ett bra alternativ tillenergigivande sötningsmedel, för t.ex.

Syftet med denna undersökning är att undersöka hur svenska folkets köttkonsumtion utvecklats sedan 1990- talet, och diskutera om denna konsumtion är hållbar ur ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Ett andra syfte är att undersöka vad som gjorts och vilka ambitioner som finns inom svensk politik för att främja en mer hållbar konsumtion. För att nå detta syfte har tre forskningsfrågor formulerats. Vilka miljö- och hälsoeffekter har köttkonsumtion? Är svenska folkets köttkonsumtion hållbar ur ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt perspektiv? Vilka är regeringens strategier och ambitioner för att främja en hållbar konsumtion?Undersökningen visar att svenskar äter mer kött än någonsin tidigare.